Redan idag står SL-trafiken för över hälften av Sveriges sammanlagda kollektivresor. Samtidigt växer Stockholm och om bara 8 år har huvudstadens invånare blivit 330 000 fler.

Vi satsar på en attraktivt och socialt hållbar kollektivtrafik och vill att även bilisterna ska välja kollektivtrafiken. Citybanans öppnande har redan gett ett stort ökat resande. Dessutom introducerar vi elbussar och självkörande bussar som kommer att förändra vardagen för våra resenärer. Men ska vi kunna hantera befolkningsökningen behövs en ny och breddad syn på det hållbara resandet. Vilka utmaningar står vi inför och hur ska vi hantera dem?

Är du intresserad av att börja jobba med persontransporter? Välkomna till vår branschdag som anordnas av Transportföretagen/Sveriges Bussföretag tillsammans med Tågoperatörerna, Taxiförbundet och Arbetsförmedlingen. Här får du information om yrken som bussförare, lokförare och taxiförare. Dessutom kommer det att finnas möjlighet att prata med utbildningsarrangörer och få direktkontakt med arbetsgivare.

Kontaktperson: Maria Sjölin Karlsson, branschutvecklare på Transportföretagen.

Idag pendlar lika många med stombussarna som med pendeltåget, men framkomligheten för bussarna är ofta mycket dålig.

Kommunerna, staten och landstinget är i stort sett eniga om att prioritera kollektivtrafiken i vägnätet. Politiken gör utspel och lägger pengar på omfattande utredningsarbeten. Det finns med andra ord stor potential för snabba, kostnadseffektiva åtgärder som kan förbättra busstrafiken i närtid. Ändå upplever bussresenärerna inga eller få märkbara skillnader. Vad beror det på och vad krävs av oss för att något ska ske?

Hur ser utvecklingen av kollektivtrafiken ut i europeiskt perspektiv. Hör UTIPs generalsekreterare Mohamed Mezghani berätta om utmaningar och möjligheter samt därefter en diskussion tillsammans med branschcheferna för de arrangerande organisationerna.

Kollektivtrafiken genomför en omfattande klimatomställning och huvuddelen av busstrafiken använder redan idag förnyelsebara drivmedel. På seminariet presenteras det aktuella miljöprogrammet som Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik uppdaterat. Dessutom redovisar SLL den omställning som har genomförts i Stockholms lokaltrafik.

Utvecklingen av kommersiell linjebusstrafik har inte utvecklas sedan den nya kollektivtrafiklagen kom 2012. Sveriges Bussföretag presenterar sin årliga rapport om utvecklingen. Sessionen avslutas med en beskrivning av pågående projekt i Västra Götaland.

EU-kommissionens lagförslag processas via EU institutionerna till Sverige och våra beslutsinstanser innan lagarna fastställs. På detta seminarium beskrivs beslutsprocesserna och de viktigaste nya och kommande lagar som påverkar den svenska kollektivtrafiken.

Vilka är framtidens drivmedel för kollektivtrafiken? Är det biodrivmedel, elektricitet eller vätgas som på sikt kommer att ersätta de fossila drivmedlen, eller är det kanske en mix av alla alternativen som gäller? Kommer det finnas tillräckligt med biodrivmedel till omställningen av fordonsparken? Frågorna diskuteras under seminariet med forskare och representanter för bilindustri och drivmedelsindustri.

Upphandling och tillit. Samverkansavtal i kollektivtrafiken Upphandling, drift och underhåll Pågatåg, erfarenheter från beställar- och leverantörsssidan. Hur kan dagens ineffektivitet betala morgondagens infrastruktursatsningar i busstrafiken?

Seminariet inleds med en presentation av Svensk Turisms ”Visit the Future” som beskriver den framtida besöksnäringen. Seminariepunkten avslutas med en diskussion om hur framtida besökare transporterar sig till och från sina besöksmål.

Det pågår idag ett antal projekt med autonoma fordon i kollektivtrafiken i Sverige. Seminariet belyser de praktiska erfarenheter och lärdomar som kan dras av de pågående projekten.

Kontrakt och avtalsutveckling – Dynamiska kontrakt. Bus Nordic - New Bus specification for the Nordics.

Förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken är av största vikt för att kunna öka attraktiviteten för resenärerna och för att skapa en kostnadseffektiv kollektivtrafik i de nordiska städerna. Seminariet tar upp två trafikföretags erfarenheter och förslag till förbättrad framkomlighet för busstrafiken. En forskarrapport från K2 visar på erfarenheter av framkomlighetsåtgärder från bland annat Köpenhamn.

Hur påverkas social rättvisa av kollektivtrafikens utformning och planering? Ta del av forskningsresultat om fördelningseffekter av kollektivtrafiken i Stockholms län.

Hur kan design locka nya resenärer, samt behålla de nuvarande? Hur tänker en helt kommersiell aktör om design?

För att utforma kollektivtrafiklösningar som är både kostnadseffektiva och kundorienterade gäller det att planera på såväl systemnivå som linjenivå. Nobina redogör för sina erfarenheter kring trafikplanering, och Skånetrafiken visar på sitt arbeta att utveckla kollektivtrafiken. Dessutom visar Urbanet Analyse exempel på hur resandet kan öka utan att kostnaderna för kollektivtrafiken ökar.

Hur blir kollektivtrafiken ett mer attraktivt yrkesval? Idag förväntas busstrafiken i storstäderna rulla dygnet runt, med hög turtäthet och i en alltmer utmanande trafikmiljö. Samtidigt uppger förarna att arbetstiderna är den viktigaste faktorn för att de ska trivas på jobbet. Detta gör att kraven på arbetsgivarens arbete med att utveckla arbetstidsförläggningen och arbetsmiljön ökar. Keolis har tillsammans med Kommunal och med stöd från forskare genomfört ett projekt som utrett hur arbetstidsförläggningen ska gå till för att vara attraktiv för förarna, i linje med forskarnas rekommendationer samt effektiv för tjänsteplaneringen. Slutsatserna från projektet har resulterat i ett antal förbättrande åtgärder som nu genomförs.

Att personal som arbetar inom kollektivtrafiken har erforderliga behörigheter är en viktig säkerhetsfråga. Till bara för ett par år sedan var det en väldigt svår uppgift för trafikföretag att kontrollera medarbetarnas behörigheter. Sedan löstes det genom tjänsten BKY. Nu utvecklas tjänsten ytterligare.

Presentation av representanter i expertgruppen av förslagen som ingår.

Vad händer är man inför fria resor i allmän kollektivtrafik för personer som är färdtjänstberättigade? Fria resor infördes i februari 2015 i Skåne. Det blev ett ökat resande i både den allmänna och i den särskilda kollektivtrafiken. Vad kom man fram till för slutsatser i studien berättar forskaren Helena Svensson om.

Dags att upphandla skolskjuts? Kollektivtrafikens avtalskommitté har tagit fram nya modellavtal och indexrekommendationer för skolskjuts som en vägledning för att underlätta upphandlingsprocessen. Ordförande Ewa Rosén presenterar de nya dokumenten och berättar om Vetlanda kommun som använder sig av branschrekommendationerna.

Samverkan skapar förutsättningar för kollektivtrafiken, men varför och hur? Forskning visar att det finns ett stort behov av samverkan mellan offentliga planeringsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå, samt mellan offentliga och privata aktörer. Det handlar till exempel om kommuner, trafikföretag, resenärsgrupper och fastighetsägare för att nämna några.

Hur kan man arbeta med om Mobility management och påverkansarbete för att få resenärerna att välja kollektivtrafiken när man reser till arbetet?

En introduktion som ger grunderna i handläggning av skolskjuts.

Genom att från början integrera tillgänglighetsaspekterna i förstudier, upphandlingar, projekt eller mindre åtgärder på hållplatser/stationer undviks stora kostnader för anpassningar i efterskott och säkerställs möjligheten för alla att kunna resa med kollektivtrafiken.

Från och med höstterminen 2018 blir förskoleklassen obligatorisk och därmed blir det nya förutsättningar för skolskjuts. Lovskola är en annan ny företeelse. Slutligen ges exempel på aktuella rättsfall.

Svaret är ja! I Kronoberg har man hittat ett helhetskoncept för att utveckla och följa upp kvalitén i bemötandet både i beställningscentralen och i handläggningen. Jessica Gunnarsson coach och kvalitetsmätare i Kronoberg berättar om hur det går till.

Öppen frågestund – ta chansen att få svar på dina funderingar!

Funktionshinder i kollektivtrafik – lägesrapport från regeringsuppdrag om kartläggning av hinder i kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning.

Skolskjuts vid växelvis boende är inte nytt, men ett ständigt frågeämne. Fördjupning och exempel.

Modernisera Sverige med magnettåg. Magnettåg är ett alternativt kollektivt transportslag som har sitt genombrott i Asien på grund av sin tekniska/ekonomiska/ekologiska överlägsenhet. Det är snabba tåg som kommer i tid och byggs på bro/pelare (pyloner).

Uppfattningen är att gällande busstandarder saknar en uttalad innovativ inriktning för själva kundmötet ombord oavsett om man är funktionshindrad eller ej. Därför har både Skånetrafiken och Scania sett det som en fördel att vi arbetar gemensamt för att kunna skapa nya och godkända funktionskrav som håller vid framtida upphandlingar. Ledord i arbetet har varit, Hållbarhet, Inkluderande, leanability och Säkerhet.

Transportsektorn och kollektivtrafiken är avgörande för samhällets funktion även vid krissituationer. Fungerar kollektivtrafiken även under sådana situationer? Erfarenheter från kriser, förberedelser som vidtas samt Trafikverkets nya samordningsroll inom området presenteras.

• Erfarenheter från dådet 7 april 2017 på Drottninggatan i Stockholm
• Förberedelser inför kriser – TPSAMS

Relativ närhet och lösning för referensskola och vald skola. Exempel från Örebro och Uppsala.

Myndigheten för delaktighet har ett regeringsuppdrag i att kartlägga och analysera kvaliteten i utförandet av färdtjänstresor. Analysen innefattar både ett användar- och utförarperspektiv och i uppdraget ingår att ta fram vägledning och stöd till kommuner och regionala upphandlande myndigheter. Utredarna berättar om uppdraget vars mål är att kvaliteten i färdtjänsten ska öka och därmed bidra till att personer med funktionsnedsättning i olika åldrar kan använda färdtjänst på ett mer tryggt och ändamålsenligt sätt.

Öppen frågestund – ta chansen att få svar på dina funderingar!

Skånetrafiken har genomfört kundundersökningar för färdtjänsthandläggning sedan november 2016, Länstrafiken Jönköping står i startgroparna för att börja med kundundersökningen, vad drar man för nytta och erfarenheter av att fråga kunderna om hur handläggningen har fungerat?

Vad är egentligen en trafikfara? Rovdjur på vägen, mycket trafik eller annat? Exempel och resonemang.

Hur kan vi på ledningsnivå inom kollektivtrafiken och kanske specifikt inom färdtjänsten öka trafiksäkerheten? Taxi bidrar bevisligen till ett högre trafiktempo enligt undersökningar som gjorts. Måldirektör Maria Kraft, Trafikverket berättar om sitt uppdrag och frågar hur vi tillsammans kan arbeta vidare med trafiksäkerhetsfrågorna?

Intresset för autonoma fordon i kollektivtrafiken ökar. Redan idag bedriver olika trafikföretag ett antal testförsök. Här får vi ta del av några projekt: Nobinas testverksamhet i Kista, som har haft över 10.000 resenärer och Keolis som redovisar sina aktuella pilotprojekt både i Sverige och i andra delar av världen.

Sedan flera år har Norrköping skickat ut enkäter till vårdnadshavarna. Dessa ger ett bra underlag för att förbättra skolskjutsen. SKL:s nyligen genomförda enkät ger en bra bild över hur resandet ser ut och hur många som reser med skolskjuts.

Vårt transportsystem står inför stora utmaningar, med stegrande klimathot och trängsel på gator och vägar. Växande grupper har svårt att ta sig till kollektivtrafikens noder. Och hur ska äldre kunna förflytta sig när de inte kan/vill köra bil? Stefan Fölster, Reforminstitutet, presenterar möjliga samhällsvinster av att påskynda övergången från privatbilism till fungerande kollektivtrafik.

Hör branschcheferna berätta om de fem förutsättningar som de tycker är viktigast för att kollektivtrafiken ska ha framgång i framtiden

Hur fångar vi framtidens kund? Genom mer marknadsföring, med analyser av big data eller är det ett ändrat synsätt på kunden? Bilister har en högre värdering av sin tid är kollektivtrafikresenärer, kan det var en nyckel? Kan biljettpriset eller kanske bättre komfort också vara en nycklar till framtidens kund?

Anropsstyrd trafik bidrar till att skapa en mer flexibel och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Merresor har framgångsrikt utvecklat tjänsten Door to Gate.