Är du intresserad av att börja jobba med persontransporter? Välkomna till vår branschdag som anordnas av Transportföretagen/Sveriges Bussföretag tillsammans med Tågoperatörerna, Taxiförbundet och Arbetsförmedlingen. Här får du information om yrken som bussförare, lokförare och taxiförare. Dessutom kommer det att finnas möjlighet att prata med utbildningsarrangörer och få direktkontakt med arbetsgivare.

Kontaktperson: Maria Sjölin Karlsson, branschutvecklare på Transportföretagen.

Redan idag står SL-trafiken för över hälften av Sveriges sammanlagda kollektivresor. Samtidigt växer Stockholm och om bara 8 år har huvudstadens invånare blivit 330 000 fler.

Vi satsar på en attraktivt och socialt hållbar kollektivtrafik och vill att även bilisterna ska välja kollektivtrafiken. Citybanans öppnande har redan gett ett stort ökat resande. Dessutom introducerar vi elbussar och självkörande bussar som kommer att förändra vardagen för våra resenärer. Men ska vi kunna hantera befolkningsökningen behövs en ny och breddad syn på det hållbara resandet. Vilka utmaningar står vi inför och hur ska vi hantera dem?

Ingår i seminariepasset.

Idag pendlar lika många med stombussarna som med pendeltåget, men framkomligheten för bussarna är ofta mycket dålig.

Kommunerna, staten och landstinget är i stort sett eniga om att prioritera kollektivtrafiken i vägnätet. Politiken gör utspel och lägger pengar på omfattande utredningsarbeten. Det finns med andra ord stor potential för snabba, kostnadseffektiva åtgärder som kan förbättra busstrafiken i närtid. Ändå upplever bussresenärerna inga eller få märkbara skillnader. Vad beror det på och vad krävs av oss för att något ska ske?

Ingår i seminariepasset.

Hur ser utvecklingen av kollektivtrafiken ut i europeiskt perspektiv. Hör UTIPs generalsekreterare Mohamed Mezghani berätta om utmaningar och möjligheter samt därefter en diskussion tillsammans med branschcheferna för de arrangerande organisationerna.

Kollektivtrafiken genomför en omfattande klimatomställning och huvuddelen av busstrafiken använder redan idag förnyelsebara drivmedel. På seminariet presenteras det aktuella miljöprogrammet som Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik uppdaterat. Dessutom redovisar SLL den omställning som har genomförts i Stockholms lokaltrafik.

Seminariet inleds med en presentation av Svensk Turisms ”Visit the Future” som beskriver den framtida besöksnäringen. Seminariepunkten avslutas med en diskussion om hur framtida besökare transporterar sig till och från sina besöksmål.

Ingår i seminariepasset.

Hur jobbar operatör och RKM för att utveckla och säkerställa rätt kompetens? Ta del av Keolis erfarenheter från sin trafikskola och Svensk Kollektivtrafiks nya koncept för certifiering av bussförare och förare som kör serviceresor.

EU-kommissionens lagförslag processas via EU institutionerna till Sverige och våra beslutsinstanser innan lagarna fastställs. På detta seminarium beskrivs beslutsprocesserna och de viktigaste nya och kommande lagar som påverkar den svenska kollektivtrafiken.

What could potential business models for Smart Mobility in European metropolitan areas look like? Will the Chinese, the Americans or the Europeans take control and what is the role of governance?

In Tallinn free public transport is already in place for its citizens. Now the plan is to move forward with the rest of Estonia. What do the Estonians want to achieve and what are the main obstacles?

Combined mobility is about leveraging public transport in synergy with other modes like car-sharing, taxi and cycling. This combination of shared modes will improve the value we deliver to the inhabitants, and we need to succeed with combined mobility be remain relevant for the inhabitants .The public transportation authorities in the Nordic capital cities have discussed what is the right position for us in combined mobility. “Sharing is caring” and together we are better equipped to tackle this game changes within transportation.

Vilka är framtidens drivmedel för kollektivtrafiken? Är det biodrivmedel, elektricitet eller vätgas som på sikt kommer att ersätta de fossila drivmedlen, eller är det kanske en mix av alla alternativen som gäller? Kommer det finnas tillräckligt med biodrivmedel till omställningen av fordonsparken? Frågorna diskuteras under seminariet med forskare och representanter för bilindustri och drivmedelsindustri.

Inledning av moderator 5 min Anders Grauers talare 1, 15 min Håkan Agnevall talare 2, 15 min Ulf Svahn talare 3, 15 min

Frågor från moderator, inkl förflyttning till nästa seminarie de sista 5-10 minuterna

Upphandling och tillit. Samverkansavtal i kollektivtrafiken Upphandling, drift och underhåll Pågatåg, erfarenheter från beställar- och leverantörsssidan. Hur kan dagens ineffektivitet betala morgondagens infrastruktursatsningar i busstrafiken?

Will automated vehicles (AVs), sharing applications and IoT revolutionize individual and public transport in urban areas? How could a transition towards ‘Smart Mobility’ be organized, financed and operated? Which parts – if any – of smart mobility will need to be subsidized, and which parts will be for profit? How should the PTA’s adapt in order to include ‘smart mobility’ within a strengthened mandate of social inclusion and urban life quality?

Utvecklingen av kommersiell linjebusstrafik har inte utvecklas sedan den nya kollektivtrafiklagen kom 2012. Sveriges Bussföretag presenterar sin årliga rapport om utvecklingen. Sessionen avslutas med en beskrivning av pågående projekt i Västra Götaland. Leif Magnusson berättar om projektet kring tillträde till kollektivtrafikens infrastruktur som vi har med Sveriges bussföretag, VSBF, Göteborgs stad, Jernhusen och Västtrafik.

Vad skapar nöjdare kunder? Två kommersiella aktörer som toppar Svenskt kvalitetsindex kommer med sina bästa tips.

Välkommen på mingel mellan 17-18 på vår mingelyta på mässgolvet. Efter det håller utställarna öppet för mingel i montrarna fram till 21.

Bus Nordic - New Bus specification for the Nordics. Dynamiska kontrakt inom kollektivtrafiken. Idag finns det stora incitament i många kontrakt utan att vare sig produktionsvolym eller trafikupplägg förändras över tiden. Föredraget diskuterar därför behovet av mer optimala incitament och ger exempel på hur dessa över tiden kan utvecklas i linje med konsumenternas behov. Detta för att kunna stärka kollektivtrafikens bidrag till andra övergripande samhällsmål, som exempelvis minskad biltrafik. Analyserna ingår i ett K2-finansierat forskningsprojekt som leds av VTI, där kontrakt i Skåne och Stockholm har analyserats.

Det pågår idag ett antal BRT-projekt i Sverige. Karlstadstråket och HelsingborgExpressen är två aktuella exempel. K2 har utvecklat verktyg för bedömning och utvärdering av BRT-projekt om de verkligen uppfyller kraven på en BRT-standard.

Vilka är utmaningarna när offentliga och privata aktörer ska samverka för framtidens kombinerade mobilitet?

Seminariet belyser det nordiska perspektivet på stadsutveckling och spårvagnssatsningar. Hur har man tänkt och hur har det blivit? En spännande utveckling pågår!

Hur reser man på landsbygden i framtiden? Hur hänger tillgänglighet och rättvisa ihop? Hur funkar den anropsstyrda trafiken i Sverige idag? Under denna punkt har vi dels ett resonemang kring hur man kan mäta rättvisa och tillgänglighet utan att trassla in sig. Vi får också ta del av resultaten från Taxiförbundets uppdaterade rapport om den anropsstyrda trafiken "Sveriges hemligaste kollektivtrafik".

Sceptic, Enabler or Master of MaaS: what roles could and should a PTA take in the developing world of new mobility services?

Det pågår idag ett antal projekt med autonoma fordon i kollektivtrafiken i Sverige. Automatiserade lösningar i bussdepåer. Seminariet belyser de praktiska erfarenheter och lärdomar som kan dras av de pågående projekten.

Förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken är av största vikt för att kunna öka attraktiviteten för resenärerna och för att skapa en kostnadseffektiv kollektivtrafik i de nordiska städerna. Seminariet tar upp två trafikföretags erfarenheter och förslag till förbättrad framkomlighet för busstrafiken. En forskarrapport från K2 visar på erfarenheter av framkomlighetsåtgärder från bland annat Köpenhamn.

Keolis kommer att prata om utvärderingen av införandet av stomlinje 6. Förändrat och ökat resande, det gemensamma arbetet med framkomlighetsåtgärder och vilka erfarenheter vi tar med oss i fortsatt arbete.

Självkörande bilar, förarlösa tåg, delningsekonomi, urbanisering och ett förändrat samhälle. Hur påverkar det oss? Danmarks Transportministerium tillsatte hösten 2017 en expertgrupp kring dessa frågor och på seminariet presenterar de vad de kommit fram till.

Bergenregionens bidrag till ”Smartare transport i Norge” är ett samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Data, goda idéer, tekniska lösningar och insikter delas för att gynna vanliga människor – då är samarbete är ett måste.

Hur påverkas social rättvisa av kollektivtrafikens utformning och planering? Ta del av forskningsresultat om fördelningseffekter av kollektivtrafiken i Stockholms län.

Kundernas förväntningar, tillsammans med den utveckling som sker inom inte minst betalfunktioner, fysiska som digitala, gör att resenärerna förväntar sig att det ska vara enkelt att betala för rätten att resa. Om fler personer ska välja kollektivtrafiken istället för bilen måste de både kunna och vilja resa kollektivt. Trafikförvaltningen SLL har de gjort det enklare genom ett nytt taxesystem och inom kort kommer resenärerna i Stockholms län att kunna betala och resa med hjälp av att” blippa” ett kontaktlöst betalkort i spärr och på buss.

Så här gjorde Kolumbus sin resa från att vara kollektivtrafikaktör till att bli mobilitetsutvecklare.

Ingår i seminariepasset.

Hur kan design locka nya resenärer, samt behålla de nuvarande? Hur tänker en helt kommersiell aktör om design?

För att utforma kollektivtrafiklösningar som är både kostnadseffektiva och kundorienterade gäller det att planera på såväl systemnivå som linjenivå. Nobina redogör för sina erfarenheter kring trafikplanering, och Skånetrafiken visar på sitt arbeta att utveckla kollektivtrafiken. Dessutom visar Urbanet Analyse exempel på hur resandet kan öka utan att kostnaderna för kollektivtrafiken ökar.

Swedish transport service industry is creating one open data platform for both public transportation administrations and commercial actors. The goal is to makes it possible for the market to create new innovations.

Hur blir kollektivtrafiken ett mer attraktivt yrkesval? Idag förväntas busstrafiken i storstäderna rulla dygnet runt, med hög turtäthet och i en alltmer utmanande trafikmiljö. Samtidigt uppger förarna att arbetstiderna är den viktigaste faktorn för att de ska trivas på jobbet. Detta gör att kraven på arbetsgivarens arbete med att utveckla arbetstidsförläggningen och arbetsmiljön ökar. Keolis har tillsammans med Kommunal och med stöd från forskare genomfört ett projekt som utrett hur arbetstidsförläggningen ska gå till för att vara attraktiv för förarna, i linje med forskarnas rekommendationer samt effektiv för tjänsteplaneringen. Slutsatserna från projektet har resulterat i ett antal förbättrande åtgärder som nu genomförs. Transdev och Lingio har tillsammans utvecklat världens första öppna appkurs i yrkessvenska för busschaufförer, ett verktyg för språkutveckling som baseras på bussförarnas arbetsliv. Projektet är en del av Transdevs innovationsarbete och samtidigt ett led i Transdevs arbete för att utveckla branschen och bidra till samhället. Med appen hoppas Transdev kunna locka fler till bussföraryrket och underlätta för fler att lära sig svenska.

Hans arbetar i ett nationellt projekt som utvecklat över 250 försteg i Lean. Han menar att organisationer måste ha ett fungerande produktionssystem enligt lean för att överleva digitaliseringens extrema utmaningar. Vad kan vi i kollektivtrafiken göra? Hur kan man tillämpa LEAN i kollektivtrafiken? Vad ska beställare och utförare tänka på? Med utgångspunkt i exempel från branschen får vi ökad kunskap och god råd

How Entur AS has succeeded in automizing and streamlining data collection and data dissemination on a nationwide scale covering all modes of public transport in Norway.

Travel card data has the potential to gain a lot of new insight into how our passengers use the public transport system. In this project they have so far been focusing on three key areas: To get a better understanding on how passengers combine different lines and modes; how to optimize passenger flows at large terminals, and how to use these very detailed data to get better predictions of changes in route choice when timetables or network is changed.

Hur ser framtidens bussar, tåg och båtar ut i kollektivtrafiken? Här får vi höra tankar från olika branschrepresentanter och hur de arbetar med att designa som är effektiva, mer miljövänliga och har god komfort.

Skånetrafiken’s achievements of developing its services and functions to simplify travel by public transport.

Att personal som arbetar inom kollektivtrafiken har erforderliga behörigheter är en viktig säkerhetsfråga. Till bara för ett par år sedan var det en väldigt svår uppgift för trafikföretag att kontrollera medarbetarnas behörigheter. Sedan löstes det genom tjänsten BKY. Nu utvecklas tjänsten ytterligare.

När vi planerar för det nya kollektivtrafikslaget linbana gör vi det utifrån Västtrafiks generella arbetssätt för innovation. Metoden kallas service design eller tjänstedesign. I korthet går det ut på att allt utvecklingsarbete utgår från kunden. Vi sätter oss inte för att omedelbart börja skissa på lösningar; först måste vi förstå kundernas situation, upplevelser, mål och behov. Inte förrän vi gör det kan vi gå vidare och utveckla det nya konceptet och tjänster. För att förstå vad kunden har för förväntningar på linbanan har vi undersökt vilka allmänna perspektiv de har på det nya trafikslaget och har tagit med den kunskapen in i planeringen. Vi undersöker också mer specifika frågor som t.ex hur gondolen ska vara utformas interört för en optimal kundupplevelse eller hur man skulle uppleva förekomsten av viseringsspärrar på linbanestationerna. Syftet är att få en linbana som i så hög grad som möjligt ger kunden en trygg, enkel och smart resa

A story of how HSL developed a clever automation process and necessary software for creating individual bus stop posters for timetables and line maps. This open source project was completed in close cooperation with the journey planner project and as a part of overall map production renewal. Now everything is ready, processes are much more effective and all stops have individual information.

Införandet av elbussar och utvecklingen av batterier och laddinfrastruktur går snabbt. Anders är en av Sveriges främsta experter i dessa frågor. Blir det dyrare med elbussar än med andra drivlinor? Vad ska man tänka på när man står inför valet att välja elbuss?

Ingår i seminariepasset.

I juni presenterades ett förslag om förändringar som berör färdtjänst, skolskjutsar, sjukresor och riksfärdtjänst. Hör utredaren berätta om förslagen som ingår samt kommentarer från representanter från expertgruppen.

Järnvägsreformen öppnar upp för konkurrens om järnvägen i hela det norska spårnätet. Ett mål med reformen är att järnvägen ska bli mer kundorienterad, att det blir mer tågtrafik för pengarna och att tågutbudet integreras bättre i det övriga mobilitetsutbudet.

Regeringen fattade i maj beslut om en nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för planperiod 2018–2029, som ska bidra till att bygga Sverige starkt och hållbart för nuvarande och kommande generationer. Vad är det som kommer att ske på väg och järnväg? Kan det uppstå problem när steg 1-och 2 åtgärder sällan faller under Trafikverkets budget och hur ska samverkan vid stora projekt och Sverigeförhandlingen som process fungera?

Satsningar på kollektivtrafik ses fortfarande allt för ofta som en utgift i kommunernas, landstingens och regionernas budgeterar. Men kollektivtrafik är inget självändamål. Olika aktörer i samhället, som resenärerna, kommunerna, landstingen, regionerna och staten, drar fördel av de nyttor som kollektivtrafiken skapar. Under seminariet kommer tre rapporter att presenteras som på olika sätt visar varför det är viktigt att satsa på kollektivtrafik.

K2 arrangerar doktorandseminarium i anslutning till Persontrafik. Flera av doktoranderna beskriver sin forskning på posters i montern Mötesplatsen i anslutning till seminarielokalerna..

Nordjyllands Trafikselskab berättar om hur de utvecklat trafikplanen till en mobilitetsplan.

Dags att upphandla skolskjuts? Kollektivtrafikens avtalskommitté har tagit fram nya modellavtal och indexrekommendationer för skolskjuts som en vägledning för att underlätta upphandlingsprocessen. Ordförande Ewa Rosén presenterar de nya dokumenten och berättar om Vetlanda kommun som använder sig av branschrekommendationerna.

The SPACE project, Shared Personalised Autonomous Connected vEhicles (SPACE), counts on 45 UITP participants from 18 countries aiming at placing public transport at the centre of the autonomous vehicles (AVs) revolution.Cities need to prepare for the transition, and the revolution of AVs is not about introducing a new technology, but about benefiting from the technology to change our approach to mobility and our travel behaviour. Cities need to prepare for the transition, and the revolution of AVs is not about introducing a new technology, but about benefiting from the technology to change our approach to mobility and our travel behaviour.

Gruppen äldre är en heterogen grupp där olika personer reser olika mycket och med olika färdmedel. Eftersom vi blir allt äldre, lever vi fler år med sjukdomar och nedsatt hälsa vilket påverkar mobiliteten, men innan den perioden träder in är äldre idag ofta ganska mobila. Hur kommer morgondagens äldre att resa med den teknikutveckling och förändring som sker inom transportområdet?

Därför väljer resenärerna som de gör. Hur ska vi ändra deras vanor? Ska vi erbjuda bättre utbud, tjänster eller andra erbjudanden?

Samverkan skapar förutsättningar för kollektivtrafiken, men varför och hur? Forskning visar att det finns ett stort behov av samverkan mellan offentliga planeringsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå, samt mellan offentliga och privata aktörer. Det handlar till exempel om kommuner, trafikföretag, resenärsgrupper och fastighetsägare för att nämna några.

Hur kan modern forskning kring beteendevetenskap hjälpa resenärerna att välja kollektivtrafiken? Med avstamp i nobelpristagarna Daniel Kahneman och Richard Thalers forskning lär vi oss hur nudging kan vara ett verktyg för ökat kollektivt resande. Vi får också insikt i några branschprojekt om nudging, vad som planeras och vad som varit framgångsrikt.

Ingår i seminariepasset.

Årets bästa examensarbete på temat ”Kollektivtrafik på väg” koras. Juryn består av Helena Svensson (K2) ordförande, Lars Annerberg (Sveriges Bussföretag) och Lars Sandberg (Svensk Kollektivtrafik)

En introduktion som ger grunderna i handläggning av skolskjuts.

Genom att från början integrera tillgänglighetsaspekterna i förstudier, upphandlingar, projekt eller mindre åtgärder på hållplatser/stationer undviks stora kostnader för anpassningar i efterskott och säkerställs möjligheten för alla att kunna resa med kollektivtrafiken.

Från och med höstterminen 2018 blir förskoleklassen obligatorisk och därmed blir det nya förutsättningar för skolskjuts. Lovskola är en annan ny företeelse. Slutligen ges exempel på aktuella rättsfall.

Let’s go digital! Paper mills are history. Innovate and enjoy – make a better future for all, utilizing HSL’s mobile app and beacons.

Svaret är ja! I Kronoberg har man hittat ett helhetskoncept för att utveckla och följa upp kvalitén i bemötandet både i beställningscentralen och i handläggningen. Jessica Gunnarsson coach och kvalitetsmätare i Kronoberg berättar om hur det går till.

Hur kan man arbeta med om Mobility management och påverkansarbete för att få resenärerna att välja kollektivtrafiken när man reser till arbetet?

Movia has tested beacons on their network. This is how they can be used and what it takes.

Öppen frågestund – ta chansen att få svar på dina funderingar!

How Switzerland moves towards nationwide mobile ticketing, offering a new level of convenience for Public Transport users.

Funktionshinder i kollektivtrafik – lägesrapport från regeringsuppdrag om kartläggning av hinder i kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning.